Nu är jag tillbaka i Riga efter julfirande i Ogre. Jag startade tidigt på fredagsmorgonen, man varnade för stora snömängder fram på dagen. Men den mesta snön kom nog norr och öster om oss. Vi ät "svenskt" julbord på julafton, det var sådant som jag hade haft med mig; skinka, julkorv, prinskorv, köttbullar, rödkål, jansson, sill, sillsallad och ägg med majonnäs, räkor och stenbitsrom. Äggen var förstås lettiska. Sen kom den typiskt lettiska julmaten på juldagen. Det var kokta grå ärter med stekta fläskbitar - den viktigaste traditionella julrätten i Lettland. Det fanns också kokta strimlade rödbetor i en lätt sås, eller rättare sagt ett slags mellanting mellan marinad och sås och till det en korv med grovhackat kött och korngryn. Piroger, dels de mer traditionella med späck och lök eller späck och kål men också mer ovanlig fyllning som hackad grönkål, fräst i fläskflott och blandad med färskost, kvarg med kummin och rivna morötter och en sort med fläskbitar med äpple och plommon. Alla tre "ovanliga" var riktigt goda. Desserten bestod sen av traditionell brödpudding med vaniljsås. Men den väntade vi med och åt till kaffet ett par timmar senare.
Vi åt inte så mycket lettisk mat när jag var barn, men gråärtorna med fläsk kom på bordet varje jul och minst ett par sorters piroger. Min mamma brukade göra cepelinai någon av juldagarna, det är den litauiska motsvarigheten till kroppkakor, som serveras med sur grädde (gräddfil) och extra fläsk eller bacon och faktiskt någon gång också tranbärssylt. Man kunde få tag i tranbär i Östermalmshallen om man hade tur, men annars fick det bli lingonsylt till, vilket jag gillade bäst. Och så var det en vetekaka med frukt i, det var torkade uppblötta och avrunna katrinplommon och d:o päron, den serverades till kaffet.
Nu skall jag snart ner till gamla stan och äta lunch tillsammans med en väninna. Nyår tillbringar jag i Eleja och sen tror jag att jag reser tillbaka till Stockholm igen. Januari och februari är månader som jag undviker att vara i Lettland. Desssutom har jag ett jobb som väntar på mig i slutet av januari.
Nu kommer det lite lätt snö, av den där glittriga sorten. Det är bara ett par minusgrader just nu, men kommer att bli 10-12 minusgrader i natt.
tisdag 28 december 2010
onsdag 22 december 2010
Riga i vinterskrud
Här är det kallt, -16 just nu. Och det är inne i centrala Riga alltså. Vi har i alla fall inte samma snökaos som i Sverige, men det lär komma en del snö över julhelgen, men inga mängder.
Det är verkligen julstämning här, det är nog så att man har bestämt sig för att det behövs lite extra pynt och belysning för att motverka eländet. Jag har varit nere i gamla stan och köpt en del grejor, inte för att jag har någon brist på lettiskt hantverk, men det kan allatid vara bra att ha ett litet förråd av presenter i Sverige. Man får kolla vilka som är självständiga hantverkare, så att man inte köper prylar från mer fabriksmässig framställning. Det är inga dåliga grejor för det, och det är dessutom långt ifrån säkert att de är tillverkade i Lettland.
Julfesten med temat daina var en trevlig tillställning. Det var ett 40-tal gäster och vi fick dra en papperslapp från en skål för vardera herrar och damer. Då fick vi en halv daina och fick leta reda på den som hade den andra halvan. Dessutom var de skrivna på ett ålderdomligt språk, så vi hade mycket huvudbry innan vi kunde sätta oss till bords. Min bordskavaljer var en lärare från Jelgava. Vår gemensamma daina är inte så lätt att översätta, men innebörden i där är ungefär så här: "Stum man kan inte ropa, han måste låta piskan tala men ändå vara hästens vän." Sen ombads vi att skapa en ny daina, och det var ju tur att jag förberett mig. Jag hade en daina som talade om att jag var både frände och främling och att jag levde på båda sidor av havet. Många hade dainas om dagsaktuella ämnen och några var inte särskilt smickrande för den ryska befolkningen i Lettland. Men de applåderades, sällskapet var ju alla etniska letter med intresse för lettisk kultur. Maten var utmärkt, och vi dansade till garanterat letttisk musik,allt från folksånger till nyare alster inom begreppet popmusik.
Fredag förmiddag kör jag ner till Ogre, räknar med att stanna där tills på måndag.
Det är verkligen julstämning här, det är nog så att man har bestämt sig för att det behövs lite extra pynt och belysning för att motverka eländet. Jag har varit nere i gamla stan och köpt en del grejor, inte för att jag har någon brist på lettiskt hantverk, men det kan allatid vara bra att ha ett litet förråd av presenter i Sverige. Man får kolla vilka som är självständiga hantverkare, så att man inte köper prylar från mer fabriksmässig framställning. Det är inga dåliga grejor för det, och det är dessutom långt ifrån säkert att de är tillverkade i Lettland.
Julfesten med temat daina var en trevlig tillställning. Det var ett 40-tal gäster och vi fick dra en papperslapp från en skål för vardera herrar och damer. Då fick vi en halv daina och fick leta reda på den som hade den andra halvan. Dessutom var de skrivna på ett ålderdomligt språk, så vi hade mycket huvudbry innan vi kunde sätta oss till bords. Min bordskavaljer var en lärare från Jelgava. Vår gemensamma daina är inte så lätt att översätta, men innebörden i där är ungefär så här: "Stum man kan inte ropa, han måste låta piskan tala men ändå vara hästens vän." Sen ombads vi att skapa en ny daina, och det var ju tur att jag förberett mig. Jag hade en daina som talade om att jag var både frände och främling och att jag levde på båda sidor av havet. Många hade dainas om dagsaktuella ämnen och några var inte särskilt smickrande för den ryska befolkningen i Lettland. Men de applåderades, sällskapet var ju alla etniska letter med intresse för lettisk kultur. Maten var utmärkt, och vi dansade till garanterat letttisk musik,allt från folksånger till nyare alster inom begreppet popmusik.
Fredag förmiddag kör jag ner till Ogre, räknar med att stanna där tills på måndag.
torsdag 16 december 2010
En vecka kvar till jul
Nu har jag haft två veckors jobb med att hjälpa till att utforma några broschyrer inför nästa turistsäsong, man är angelägen om att de som besöker Lettland vågar resa lite bortom allfarvägen, så det har blivit en rad förslag med besöksmål och exempel på logi. Dessutom kommer de flesta av dessa besöksmål att förses med skyltar på engelska och förhoppningsvis också svenska. Sagoparken i Tervete, slukhålen i närheten av gränsen till Litauen, flera minneplatser med svensk historisk anknytning, Ungurmuiza, katedralen i Aglona... det finns massor av spännande besöksmål. Nästa steg blir att bearbeta det litauiska turistministeriet... Korskullen, bärnstensmusetet i Palanga, Trakai... jag skulle kunna räkna upp massor med platser i Litauen - okända för svenska turister - som är riktigt spännande besöksmål. Det är faktiskt så att Litauen har fler intressanta platser än Lettland, men det talar vi tyst om här.
Nu gör jag i ordning här för att resa till Riga i morgon kväll. Jag har köpt julklappar och julmat, utrustat mig med varma kläder och rejäla stövlar, det ser ut att bli riktigt kallt den här helgen, mildare och snö mitt i nästa vecka och sedan kommer kylan tillbaka. Jag är bjuden på julfest med temat "daina" på lördag kväll. Jag vet inte riktigt vad det innebär, men har förberett mig genom att komma på ett par egna dainas. En daina kan säjas vara en lettisk gruk eller haikudikt. "Sitter nu i min fars stol, inte stor nog för hans rock" är en daina. Det säjs att det finns två hundra tusen nedtecknade dainas, de flesta samlade av Krisjanis Barons i slutet av 1800- och början av 1900-talet.
Det skall bli trevligt att gå omkring i "gamla stan" i Riga när det är julmarknader lite här och var på gator och torg. Det blir en speciell stämning. Jag hoppas att ståndet som säljer "honungsglögg" finns där i år. Det är rödvin som är kryddat och sötat med honungsvodka. En mugg och man är varm, glad och lycklig i flera timmar.
Nu gör jag i ordning här för att resa till Riga i morgon kväll. Jag har köpt julklappar och julmat, utrustat mig med varma kläder och rejäla stövlar, det ser ut att bli riktigt kallt den här helgen, mildare och snö mitt i nästa vecka och sedan kommer kylan tillbaka. Jag är bjuden på julfest med temat "daina" på lördag kväll. Jag vet inte riktigt vad det innebär, men har förberett mig genom att komma på ett par egna dainas. En daina kan säjas vara en lettisk gruk eller haikudikt. "Sitter nu i min fars stol, inte stor nog för hans rock" är en daina. Det säjs att det finns två hundra tusen nedtecknade dainas, de flesta samlade av Krisjanis Barons i slutet av 1800- och början av 1900-talet.
Det skall bli trevligt att gå omkring i "gamla stan" i Riga när det är julmarknader lite här och var på gator och torg. Det blir en speciell stämning. Jag hoppas att ståndet som säljer "honungsglögg" finns där i år. Det är rödvin som är kryddat och sötat med honungsvodka. En mugg och man är varm, glad och lycklig i flera timmar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)